2024-01-10 Referat föreläsning av Mikko Lammi ”Artos nu och i framtiden”.

Dagens värd, Björn Krestesen, kastade vänliga, välkomnande blickar ut över folkhavet i Missionskyrkan: ”Knökfullt”, sade han och han hade helt rätt.

Vårens första föreläsning, 2024-01-10, ”Artros nu och i framtiden” gavs av Mikko Lammi, professor i histologi och cellbiologi vid Umeå universitet. Mikko Lammi är en forskare vars forskningsarbete har inriktats på bindvävnad, främst i ledbrosk och ben. Med det har han intresserat sig för sjukdomar i rörelseapparaten, som artros och osteoporos, men också diskbråck.
Vid millennieskiftet började hans forskning med biomaterial och vävnadsteknologi. Sjukdomar hos skelettet, liksom artros och reumatism, orsakar omfattande svårigheter i livet hos hundratals miljoner människor i världen, cirka 25 % av mänskligheten är drabbad. Problemen innebär smärta, obehag, svårigheter att ha ett drägligt liv, och brist på sömn på grund av smärtan. Man dör inte av artros, men sjukdomar i rörelseapparaten drar störst kostnader i sjukförsäkringen. Artros är svårt att diagnosticera tidigt, det drabbar brosk, och brosk saknar nerver och blodkärl. Brosk minskar friktion och dämpar stötar i ledytor och ger stöd i mjukvävnader. Det finns inga läkemedel mot artros. Man kan ge smärtlindring med tabletter och injektioner. Träning rekommenderas.
Hittills har vi opererat in nya knäleder, men nu börjar hopp om alternativa metoder tändas. Stamceller kan isoleras och differentieras till broskceller, vävnadsteknologer håller på att hitta metoder att ersätta dåligt läkande brosk, men många problem återstår.

Referatskrivare Hervor Sjödin

Referat 2024-02-07 föredrag, bildvisning Janne Nordin

Onsdagen den 7/2 hade vi amatörfotografen Janne Nordin som föredragshållare hos Senioruniversitetet. Janne Nordin är Försäkringssäljare men tillbringar mycket av sin fritid i Sollefteås omgivningar med kameran i högsta hugg. Alltid redo med kameran i bilen och med en enastående blick på möjliga objekt att fotografera. Janne visade först vackra naturbilder av djur och natur i Sollefteås omgivningar. Här visades Úgglor, hackspettar och sidensvansar blandat med rävar, björnar och rådjur. Allt av yppersta kvalitet kombinerat med kommentarer om var bilden var tagen och hur den togs. Vid många av bilderna hördes ett belåtet sus i publiken när den nya bilden framträdde på skärmen. Janne har jobbat med skärpa och oskärpa så att motivet framträder på ett bra sätt. Helt enkelt proffsklass alltså. Efter sedvanlig kafferast fortsatte visningen sedan med ett antal bilder på norrsken. Vi fick samtidigt tips på hur bilderna är tagna och var, samt tips på en app för telefonen (Aurora) som förutsäger möjligheterna för norrsken i närområdet. Visningen avslutades med ett stort antal bedövande vackra bilder av Sollefteå stad och omgivningar.
Janne avtackades med en rundlig applåd. Nästa begivenhet i senioruniversitetet blir om IT säkerhet den 28/2.

Dagens värd var Eva Engblom

Referat 2024-02-28 föredrag Margaretha Eriksson

Den 28 februari, stod Margaretha Eriksson, civilingenjör, utbildad vid KTH i Stockholm, informationssäkerhetsspecialist, hemvändare till Graninge efter en 40-årsperiod som stockholmare, senast verksam som IT-säkerhetschef vid I 21 i Sollefteå, i talarstolen. Ämnet var just IT-säkerhet: Bli säker på nätet.

Missionskyrkan var så gott som fullsatt och auditoriet fick omedelbart höra att detta berör oss alla och är oerhört viktigt! Nu när bovarna inte kan råna bankerna längre (där finns ju inga pengar numera) har de gått över till att lura oss på våra besparingar via nätet, som vi i princip alla är beroende av. Margaretha hänvisade till de program som Uppdrag Granskning sände i TV1 och Plånboken i P1 på Sveriges Radio den 7 februari i år (bägge ligger kvar på nätet), som skildrade de moderna bovarnas arbetsmetoder.

Knappast någon har undgått att bli uppringd, sms-ad eller mailad. Metoderna varierar. Man har mage att påstå att man vill hjälpa sitt offer, och säger att det håller på att bli utsatt för lurendrejeri, eller virusattack, eller att vederbörande måste snabbt betala en avgift eller räkning, eller också berättar man att offret har vunnit pengar! Det finns också romansbedragare, som ställer sig in hos offret och bedyrar sin kärlek och önskan om ett liv tillsammans… Vilket kanske är det man skäms mest över att bli lurad att tro. Men offret skall aldrig skämmas! Man skall omedelbart kontakta sin bank och man skall också alltid polisanmäla (ring 11414) dessa händelser. Bluff-SMS rapporterar man till 7726. Även om man inte får tillbaka pengarna kanske polisen äntligen får mer resurser att utreda dessa förfärliga brott!

Man skall också alltid se till att skydda sin dator och telefon på bästa sätt. Tillåt alltid automatiska uppdateringar, spärra ditt kort för utlandsbetalningar och handel online (ändras lätt vid behov). Betala aldrig varor i förväg. Ta del av bankernas råd: Bli Svårlurad! Testa din säkerhet via Säkerhetskollen.

Med en gemensam suck av ilska och ett NEJ! vandrade vi ut i vårkvällen.

Referatskrivare: Hervor Sjödin

Referat 2024-03-27 Lars Nyberg

Den 27.3. var det dags igen. Stefan Ohlsson hade lyckats bjuda in mannen med ”Hjärnkoll”, Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå Universitet att föreläsa om Det åldrande minnet och hjärnan. Lars Nyberg är född i Sollefteå, uppvuxen i Bollstabruk, känd från TV, Studio 65, kommer igen i TV i höst i ”Forskarna”. Han visade resultat av Betulastudien (betula = björk på latin, syftar på Umeå, Björkarnas Stad), som under perioden 1988-2014 gjorde en omfattande longitudinell studie på 4 500 frivilliga personer, 35-80 år, som kallades till omfattande, återkommande testningar gällande hälsa, minne, genetik, livsstil m.m. Det blev sammanlagt många testomgångar motsvarande 52 000 timmar = 142 år!

Intressant är att fram till 1850 hade en människa i Sverige en förväntad livslängd på 45 år, men på den relativt korta tiden från då till nu har medellivslängden fördubblats! Innan Betulastudien gjordes, hävdades det att minneskapaciteten börjar minska redan vid 18-årsåldern. Betulastudien visar dock på att genomsnittlig försämring kommer först i 60-årsåldern och på stora individuella skillnader, så det finns många som bevarar minnet i hög ålder. Vissa förmågor som faktakunskaper förbättras faktiskt tämligen högt upp i åren. Vissa faktorer, som fysisk aktivitet, högre utbildningsnivå, socialt liv, umgänge med familj och vänner kopplas till ett välbevarat minne. Många äldre påpekar också bra mat och dryck, sömn… Men hur ser framtiden ut? Svårt att spå. Hur påverkar mobiler, datorer oss?

Kungsholmen-projektet som undersöker insjuknande i Alzheimer-demens, finner att detta faktiskt gått ned, de senaste tjugo åren. Fast antalet sjuka ökar, för vi blir hela tiden fler äldre i samhället. Hoten mot att behålla en frisk hjärna är faktorer som fattigdom, låg utbildning, undernäring, fysisk inaktivitet, sjukdomar som högt blodtryck, diabetes, övervikt…

Det blev frågestund med många kloka synpunkter och varma applåder. Terminens nästa föreläsning, blir den sista: den 24.4. kommer Torbjörn Tännsjö och talar om dödshjälp.

Referatskrivare Hervor Sjödin

Referat Torbjörn Tännsjö 2024-04-24

Onsdagen den 24/4 var Torbjörn Tännsjö föreläsare i Missionskyrkan. Torbjörn har anor från Helgum så han har också passat på att besöka sin ungdoms trakter i samband med detta besök. Stockholm är dock numer den adress han har som postadress och en Professur vid Stockholms universitet som professor i moralisk filosofi och även debattör och författare finns i hans CV.
Föreläsningens rubrik var ”Dödshjälp” kort och gott och Torbjörn tog oss med på en grundlig genomgång av detta med regelverk, praktikfall och moraliska aspekter. Regelverket för dödshjälp varierar i världen där Schweiz, Canada och Holland har den mest liberala lagstiftningen. Utvecklingen går dock mot en mer liberal tolkning av lagstiftningen.
Att det att göra åtskillnad på aktiv eller passiv dödshjälp? Det är en grundfråga, går det att göra? Exempel: En överdos morfin slår ut andningen=aktivt. Att inte sätta in en cellgiftsbehandling=passivt. Att stänga av en respirator kan uppfattas som aktivt men bedöms som passivt i praxis då det kan likställas med cellgiftsbehandling i ovannämnda exempel. Man låter helt enkelt naturen ha sin gång.
I Sverige är aktiv dödshjälp förbjuden medan den passiva är tillåten när döden är nära förestående och oundviklig. Patienten själv har också alltid rätt att vägra behandling.
Moralfilosofiska frågor:

• Doktrinen om livets helgd: endast avsikt spelar roll. Det är fel att avsiktligt påskynda döden, oavsett om det sker aktivt eller passivt.
• Rättighetsetiken. Vi äger oss själva och får göra vad vi vill med oss själva. Alla alternativ borde vara öppna så länge den som utför handlingen och den som är föremål för den är överens.
• Utilitarismen. Vad är rätt och fel i det enstaka fallet? Hur bör lagstiftningen se ut? Konsekvenserna avgör. Det är alltså svårt att svara på frågor om rätt eller fel.

Torbjörn redogjorde sedan för två exempel
Astrid Lindgrenfallet:
På Astrid Lindgren Sjukhuset togs ett döende barn ur respirator för att få dö i föräldrarnas famn. Läkaren åtalades men frikändes av rätten. Rättsläget är dock oklart vilket gör att läkarna har svårt att bedöma sitt ansvar vid liknande beslut.

• Två ”skolor”; titrera, undvik alltid att påskynda döden, det går bra att lindra symtom ändå. Två motstridiga mål: besvärsfrihet, inget påskyndande av döden.
• En mer ”liberal”: det överordnade målet då patienten är döende är besvärsfrihet. Om döden påskyndas är det inte av ondo. Ingen målkonflikt

Danderydsfallet:
En trafikolycka ledde till en självmordsklinik i Schweiz. Fallet beskrev utförligt i kvällspressen.

• Candra Löfgren (2010). Neurofibromatos. Ville bli sederad och befriad från sin respirator; fann inte fortsatt liv meningsfullt. Brev till SoS.
• Socialstyrelsens etiska råd och SMER.
• Resultat: det är inte dråp att göra som patienten vill. Det är olagligt att inte göra henne vill viljes!

Rättsläget är på väg mot ett mer liberalt synsätt men det är fortfarande osäkert. Frågan om regelverket även skall kunna tillämpas på psykiska sjukdomar är också oklart.
Föreläsningen avslutades med en frågestund och diskussion om föreläsningen och sjukvårdens allmänna tillstånd.

Referatskrivare Stefan Ohlsson

Referat Johanna Garefelt 2024-09-18

Senioruniversitetet i Sollefteås höstpremiär skedde inför en nästan fullsatt lokal (89 åhörare). Dagens föreläsare fil. dr. Johanna Garefelt, med rötter i Prästmon, pratade under rubriken ”Konsten att sova gott”. Människans liv består till 30% av sömn. Vi fick lära oss att sömnen är viktig för välbefinnandet. Sömnproblem medför ohälsa både i det korta och långa perspektivet. Under sömnen arbetar hjärnan, sorterar information. Bebisar sover mycket, det finns mycket för den unga hjärnan att bearbeta. I den vuxna befolkningen lider var tredje av sömnproblem. I ett evolutionärt perspektiv är den mänskliga organismen inte anpassad för vintermörkret i Norrland. Bland befolkning i Kiruna är vinter depressioner vanliga, vilket sannolikt kan härledas till mörkret. Det artificiella ljuset, lampor, skärmar etc. stör också sömnen.

Vid stress förmår hjärnan inte att särskilja verkliga faror från fiktiva, vilket belastar organismen och påverkar sömnen. Stressrelaterade åkommor är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Kvinnor drabbas mer än män. Vid arbetsdagens slut återstår för kvinnor ett ansvar för familjen. Vad som är orsak och verkan i kopplingen stress – sömn är komplicerat.

Slutligen fick vi tips om hur vi ska sova bra. Råden kan sammanfattas i, belasta organismen, kroppen och/eller hjärnan under vakentid, det leder till större behov av hjärnans återhämtning, vilket sker under sömn. Det hela avslutades med frågestund och nya insikter som kommer att bearbetas under kommande natt, med förhoppningsvis god sömn som följd. Spontan applåd för Johanna Garefelts förmåga att förklara forskningsresultat, på ett lättsamt sätt.

Referatskrivare: Bertil Sundqvist

2024-10-16 Referat Kåre Synnes

Senioruniversitetet i Sollefteås andra höstföredrag presenterades av professor Kåre Synnes från Luleå Tekniska Universitet (LTU). Som ung bodde han i Österforse och Sollefteå innan han började studera i Luleå.
Rubriken var ”Människan i samklang med den digitala världen”. Vi vill gärna tro att digitaliseringen är ett nytt fenomen, men professor Synnes menar att det började redan med Gutenbergs tryckpress på 1400-talet. Den bidrog till att information kunde spridas till många människor och på deras eget språk, i stället för på latin. När ångmaskinen introducerades på 1800-talet kunde man massproducera varor och trycksaker. ENIAC, den första datamaskinen, kom på 1940-talet och var stor som ett hus och betjänades av 6-8 kvinnliga komputorer. Idag har en Iphone nära nog samma kapacitet som den mänskliga hjärnan. Utvecklingen är enorm och idag finns det kommunicerande datorer i alla vardagsprylar – det som sammanfattas i begreppet ”Sakernas Internet”. Datorer kan göras så små och billiga att 1000-tals t ex kan blandas i målarfärg som används som stöldskydd. Airtags som man sätter på nycklar, väskor och annat för att spåra dem är andra exempel på uppkopplade ting.
Vare sig vi vill eller inte leds vi in i den ”digitala tunneln” med smarta mobiler, bank-id, e-post och e-handel. Artificiell intelligens (AI) kan verka skrämmande, men vi använder den redan i form av mobila digitala assister som Siri och Alexa. Allt som kan digitaliseras kan också kopieras och automatiseras!
Många bra saker följer av digitaliseringen, och professor Synnes berättade om Aktivitetslaboratoriet vid LTU. Det är en vanlig lägenhet som är försedd med alla upptänkliga tekniska hjälpmedel en äldre människa kan behöva för att bo kvar hemma. Det finns ”fladdermussensorer” i taket som noterar hur jag rör mig i bostaden, sensorer på skåpluckor som märker när jag öppnar och stänger dem, eller kanske glömmer bort att stänga luckan. Glasögon som ser vad jag tittar på, och om jag ständigt letar efter något. Sensorer på kroppen som mäter om jag är vaken eller sover, så att vårdpersonal inte behöver kolla att jag sover, och riskera att väcka mig i onödan. Både sensorer och glasögon kan hjälpa till att indikera begynnande demens eller andra behov. En människoliknande robot för 25 000 kr kan till och med ersätta nattarbetande vårdare. Med tanke på att vår livslängd snart kan överstiga 100 år, så ökar behovet av tekniskt stöd och telemedicin är en lösning.
Den etiska aspekten på övervakning är viktig, och Synnes refererar till ”storebor ser dig” i dystopin ”1984” av Orwell. Forskningsarbetet i Aktivitetslaboratoriet ska därför provas etiskt innan det får användas utanför laboratoriet. Slutligen varnar Synnes oss för bakåtsträvare, som inte vill bejaka de möjligheter som digital teknik och AI ger oss när vi blir äldre. Digitaliseringen hjälper oss faktiskt att leva ett längre och rikare liv.

Referatskrivare: Margaretha Eriksson

2024-11-20 Referat föredrag av Axel Humlesjö ”Honungsfällan”.

Dagens värd, Stefan Ohlsson konstaterade att det idag var välfyllt i Missionskyrkan, 99 personer inräknades denna eftermiddag i salongen.

Innan föredraget så genomförde Senioruniversitetet ett snabbt medlemsmöte där till ordförande i Senioruniversitetet för 2024 valdes Margaretha Eriksson.
Axel Humlesjö, uppväxt i Näsåker, journalist på SVT Uppdrag granskning och mest känd för de stora reportage som gjordes om Swedbanks verksamhet i Baltikum, fick sedan ordet.
Axel började med att berätta om reportaget kring Swedbank i Baltikum. I TV reportaget handlade det mesta om ett antal konton och transaktioner utförda av Oligarker för att tvätta pengar och få ut dom ur Ryssland. Axel fortsatte efter reportagets avslut att själv utöka sökandet och visar i sin bok ”Honungsfällan” på flera kopplingar till Statsmakten Ryssland som ett organiserat sätt att flytta stora mängder pengar till dolda reserver utomlands. Inte bara enstaka oligarker alltså utan staten Ryssland har satt detta i system. Många banker i väst, inte bara Swedbank, var där ytterst hjälpsamma för att tjäna pengar på transfereringarna. Man tar ju procent på transfereringar så det blir stora pengar i förtjänst om man blundar. Dessa flyttade och tvättade pengar har sedan använts i ett antal stora påverkansoperationer i väst. Som exempel nämnde Axel presidentvalet av Viktor Janukovytj i Ukraina, där Ryssland ville ha en Rysslandsvänlig president. Brexit i Storbritannien och Trumps första presidentkampanj var några andra exempel. Axel anförde också att dessa stora fonder har nyttjats av Ryssland för att mildra och undkomma sanktioner från väst.
I det rättsliga efterspelet är det endast Bonnesen som har fällts. Inga av dom banktjänstemän som blundat för oegentligheterna har fått några konsekvenser av rättsväsendet. Swedbank själv har fått rejäla böter och det blir troligen mer böter för banken i USA.
Föredraget avslutades med en frågestund med många intressanta frågor.
Axel avtackades med en digital blomma och en rejäl applåd.

Referatskrivare Stefan Ohlsson