2020-02-19 Rolf Fredriksson: Hur fungerar EU bakom kulisserna?

I normala fall har han en och en halv, kanske två minuter på sig att säga det han ska, Rolf Fredriksson, allas vår välkände TV-reporter, som vi har sett så ofta i rutan, att det känns som att träffa en gammal kompis, när han äntligen står där i talarstolen, i Sollefteå Missionskyrka . Och han brukar kunna fylla sina futtiga minuter i TV med maximalt innehåll. Idag, den 19 februari, har han två timmar på sig att föreläsa över ämnet Hur fungerar EU – bakom kulisserna? och hela han strålar av lycka över denna oerhörda tidsrymd.

Att han överhuvudtaget kommer till Sollefteå, har en mycket speciell förklaring, född och uppväxt i Vaggeryd, har han ändå starka band till Junsele, där hans mor föddes och växte upp, och där han ofta tillbringade loven under sin barndoms skoltid. Morfar och morbror var skräddare och när Rolf började arbeta i Bryssel, påpekade morbror Erik Flodin, nu 101 år (!), att de finaste tygerna brukade han beställa från Scabal i Bryssel. Banden mellan Ångermanlands inland med skogsnäringen och internationell handel och världen långt därute i Europa var tidigt tydliga och självklara för den blivande urikeskorrespondenten.

De två timmarna försvinner som i en dröm. Rolf Fredriksson hinner berätta om hur han kom att skickas ut till Berlin, direkt efter murens fall och fick uppleva Sovjetunionens upplösning. Han såg de olyckliga Balkanländernas problem, contra  de ”västliga” forna sovjetländernas relativa framgång, som den något lyckligare resan för Estland, Lettland, Ungern m. fl., alla numera  EU-länder.

Han gav oss en genomlysning av hur den sekretess, som i början präglade EU, kommit att vika för Sveriges krav på information, men fortfarande genomsyrar många länders arbete.

Han förklarade institutionernas roll och olika arbetssätt: EU-kommissionen, EU-parlamentet, Ministerrådet och varför EU-parlamentet måste fortsätta att resa till Strasbourg en vecka varje månad, med orimliga kostnader och besvär. Det står ju så i Lissabonfördraget!

Det går inte att referera en så innehållsrik föreläsning! Men tacksamma tumlade vi ut i solskenet med många nya tankar om EUs viktiga roll i våra liv, om  Brexit, om ekonomi, ekologi, skatter, terror, arbetsmarknad, flyktingmottagande, och  om alla våra svenska politiker som gjort avtryck i EU-historien.

Hervor Sjödin

2020-01-15 Torgny Näsholm: Skogsmarkens kväveutbud och skogsträdens tillväxt – avgörande faktorer för skogens roll i klimatarbetet.

Den 15 januari inledde Senioruniversitetet i Sollefteå vårsäsongen med en föreläsning av Sollefteåsonen, Marcus Wallenbergpristagaren, professorn vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå Torgny Näsholm, som talade om Skogsmarkens kväveutbud och skogsträdens tillväxt – avgörande faktorer för skogens roll i klimatarbetet.

I den akademiska världen är ju forskningen grundbulten. Teorier byggs. Antaganden görs. Experiment ger forskaren nya upptäckter att bygga vidare på. Men, som Torgny inledde sin föreläsning: vi borde oftare tänka på att på varje lyckat experiment går det nio misslyckade. Och egentligen är det de misslyckade experimenten som ger oss vägen framåt!

Ja, han var rolig, Torgny, riktigt rolig ibland. som när han sade: När man säger att en fråga är ’av akademiskt intresse…’  har ni tänkt på, att man då menar att den är helt ointressant?

Hela Torgnys föreläsning var av yppersta akademiskt intresse och den var allt annat än ointressant.

Skogen har ju, inte minst för ett land som Sverige med sina väldiga skogsarealer, en enormt viktig roll i klimatsammanhang. Redan för över 100 år sedan kom kväverevolutionen. Den egensinnige forskaren Fritz Haber (nobelpris 1919) hade lyckats få fram ammoniak i stor skala och därmed kom han och hans kollega Karl Bosch att revolutionera gödseltillverkningen, som plötsligt gav oss ett oerhört mycket effektivare jordbruk. Följden blev att hela jordens befolkning mot alla odds fördubblades under 1900-talet. Samt att koldioxidutsläppen ökade till hisnande nivåer.

För skogsgödningens del har aminosyrorna en viktig roll. Aminosyror finns det många av. Arginin heter en som Torgny och hans kolleger hittat och gjort experiment med. Experiment som visar exempellösa framgångar. Tack vare dessa kan vi se fram emot en revolutionerande ny metod vid återplantering av skog som kommer att avsevärt reducera den för kolutsläppen farligaste perioden, den när plantorna inte hunnit växa till sig till träd. Bara i Norden  planteras årligen 600-700 miljoner träd varje år! Vi kanske inte ser resultatet omgående. Men ge denna nya metod bara tio år, så har vi facit!

Den intressanta, optimistiska, lärorika föreläsningen belönades med en varm applåd.

Hervor Sjödin