2016-12-07 Anna Olofsson: Sverige och gentekniken: Hur gick det sen?
Anna Olofsson, professor i sociologi, Mittuniversitetet Ăstersund, med rötter i SollefteĂ„, har gĂ€stat Senioruniversitetet. Professor Olofsson forskar om hur risker uppfattas av befolkningen och riskernas konsekvenser i samhĂ€llet. Risker Ă€r nĂ€r nĂ„got mĂ€nniskor vĂ€rdesĂ€tter stĂ„r pĂ„ spel. Risker vĂ€rderas olika pĂ„ individ- och gruppnivĂ„. Under 90-talet uppfattades risken med genmodifierade grödor större i Sverige Ă€n i Finland. Under 00-talet var situationen den omvĂ€nda. Riskanalyser av tsunamin i Fukushima visar att vi i Sverige reagerade starkare pĂ„ hĂ€rdsmĂ€ltan, det tekniska misslyckandet, Ă€n att 18 000 mĂ€nniskor dog av tsunamin. Vi har en tendens att reagera starkare pĂ„ det som förorsakats av mĂ€nniskan Ă€n naturkatastrofer. Riskuppfattningar pĂ„verkas av mĂ„nga faktorer t.ex. vem drabbas, geografisk och kulturell nĂ€rhet. En iakttagelse Ă€r att idag diskuteras risker mer Ă€n nĂ„gonsin i samhĂ€llet, samtidigt som levnadsstandarden aldrig tidigare i mĂ€nsklighetens historia varit sĂ„ hög. Senaste kartlĂ€ggningen av svenskarnas riskvĂ€rdering gjordes 2011. Den största risken var cancer sjukdomar. KlimatförĂ€ndringar och genmodifiering skattades som högre risk Ă€n terrorism. NĂ„gon uppföljning efter 2011 har inte gjorts. Sammanfattningsvis gavs en intressant inblick i sociologisk forskning.
Bertil Sundqvist
2016-11-09 Ulla Gudmundsson: Franciscus â en pĂ„ve i den globala tiden
SollefteÄ Senioruniversitet har gÀstats av Ulla Gudmundson, med rötter i BoteÄ, verksam inom UD i trettio Är, bl.a. ambassadör i Vatikanen.
Ămnet för dagen âFransiscus, en pĂ„ve i den globala tidenâ. PĂ„vebesöket i Sverige samt valet i USA gjorde Ă€mnet dagsaktuellt dĂ„ USA:s president Ă€r, liksom pĂ„ven, en av vĂ€rldens mĂ€ktigaste mĂ€n. Ulla Gudmundson konstaterade att Fransiscus Ă€r den förste icke-europĂ© pĂ„ Ă€mbetet. Han Ă€r banbrytande för âfolkens samarbeteâ, i praktiken, flytta fokus frĂ„n Rom till periferin. Han inledde sin tid som pĂ„ve med att tillskriva Putin och G7-mötet âatt inte kasta in vĂ€rlden i ett kĂ€rnvapenkrigâ. Ekumeniskt Ă€r pĂ„ven öppen för samtal med andra religioner t.ex. muslimska ledare. Han har utsett en kardinal i Damaskus. För att sjĂ€lv bilda sig en uppfattning reser han mycket. NĂ€sta Ă„r planeras resa till Indien. Fransiscus arbetar medvetet lĂ„ngsiktigt pĂ„ förĂ€ndringar inom katolska kyrkan. Ulla Gudmundson nĂ€mnde Cuba, Venezuela, Ukraina och Kina. Hon gjorde jĂ€mförelser mellan Donald Trump och pĂ„ven. Det finns likheter och skillnader. PĂ„ven har förflyttat fokus frĂ„n centrum till periferi, lever enkelt och har en öppenhet som tilltalar bĂ„de kristna och agnostiker. Trump och Vatikanen har gemensam uppfattning i genusfrĂ„gor, t.ex. homosexualitet.
Eva Engblom
2016-10-21 Mikael Wiberg: Stamcellsforskning i SollefteÄ
Senioruniversitetet i SollefteÄ har gÀstats av professor Mikael Wiberg UmeÄ med starka à ngermanlÀndska rötter, uppvuxen i Lunde, boende i Docksta. Mikael Wiberg har ett digert CV som Àven omfattar tjÀnstgöring vid SollefteÄ sjukhus under 70-talet. I dagslÀget Àr han bl.a. ansvarig för nerv- och missbildningskirurgi vid regionsjukhuset i UmeÄ, den enda enhet i UmeÄ som har riksintag av patienter d.v.s. frÄn hela landet.
I verksamheten rehabiliteras skadade eller missbildade armar och hÀnder kirurgiskt. Förlorat finger kan ersÀttas med en tÄ. Det leder till att patienten fÄr greppförmÄga men saknar kÀnsel. Vilket innebÀr att det gÄr bra att hÄlla i en penna men Àr svÄrt att skriva eller att i fickan skilja skruv frÄn mutter. Denna problematik har lett professor Wiberg in pÄ forskning att kunna ÄterstÀlla nervfunktionen efter nervskada. Om nerver slits av förtvinar den yttre delen nÀr nervimpulserna upphör. Vid liten skada sammanfogas nervÀndarna och idag Àr det tekniskt möjligt att sy samman strukturer ner till 0,4 millimeter. Ofta Àr det inte möjligt att sammanfoga nervÀndrana, det saknas en bit nerv och dÀr kan stamceller vara en framtida möjlighet. Idag görs lovande försök att i laboratoriet odla stamceller. De har Àven visat sig fungera pÄ försöksdjur, men tekniken Àr Ànnu inte mogen för mÀnniska. Försöksdjur Àr genetiskt identiska vilket mÀnniskor inte Àr. MÀnskliga stamceller finns i benmÀrg och fettvÀvnad men Àn finns inte möjlighet att bedöma en enskilds individs kvalité av stamceller, och kvalitén har stor betydelse för prognosen. Enligt professor Wiberg Àr det inom 10-15 Är möjligt att Äterskapa nervfunktionen med hjÀlp av stamceller. Trots sen fredag hade ett drygt 50-tal Ähörare samlats till en givande och uppskattad förelÀsning med mÄnga frÄgor till förelÀsaren.
Bertil Sundqvist
2016-10-12 Jan Molander: Helmer Osslund pÄ den norrlÀndska konstscenen
Att vara medlem i SIS Àr ingen dum idé: förutom alla trevliga förelÀsningar, som man erbjuds att lyssna till, fÄr man ocksÄ vara med om exklusiva medlemsaktiviteter. Onsdag den 12 oktober 2016 var det dags igen. Kommunens tidigare kulturintendent Jan Molander bjöd pÄ ett spÀnnande föredrag med titeln Helmer Osslund pÄ den norrlÀndska konstscenen.
Föredraget inleddes med en kavalkad över en rad konstnĂ€rer med norrlĂ€ndsk anknytning: Johan TirĂ©n, Anton Genberg, Carl Johansson och â förstĂ„s â Pelle Molin. Molander tog exempelvis upp Pelle Molins kopia av Johan TirĂ©ns Efter stormen, som visar tragedin med den döde samepojken i snön. Den har eleverna pĂ„ Vallaskolan kunnat se i decennier. Motivet hör till dĂ„tidens stora tema: lidande barn, som Ă„terfinns i HC Andersens saga om Flickan med svavelstickorna, Dickens Oliver Twist, eller skillingtrycket I en sal pĂ„ lasarettet. Pelle Molins enastĂ„ende förmĂ„ga att skildra dimma och det strömmande vattnet i NĂ€mforsen visades ocksĂ„.
Helmer Osslund, född I Tuna i Medelpad 1866, blev den störste av alla NorrlandskonstnĂ€rer. Han reste bl.a. till Paris, blev elev till Gauguin, studerade impressionisterna. Han fĂ„ngade upp mycket av tidens trender som till exempel jugendstilen, men gick sin egen vĂ€g. Bland annat tog han vara pĂ„ smörpapperets fördelar som underlag för fĂ€rgen: det var lĂ€tt att bĂ€ra, och absorberade mindre fĂ€rg. Hans skicklighet att foga samman de mĂ„nga smĂ„ smörpapperen till stora âdraporâ Ă€r vĂ€l dokumenterad. PĂ„ Nationalmuseum hĂ€nger hans mĂ€sterverk Hösten.
I SollefteÄ har vi fortfarande en hel del konst av Helmer Osslund, han vilar i den vackra familjegraven pÄ SollefteÄ kyrkogÄrd, hans ateljé finns Ànnu i GranvÄg. Men varför finns det ingen permanentutstÀllning? Inga som helst minnesmÀrken? Inte en gata, ett torg, en byggnad som bÀr hans namn? Stor skam Àr det, tyckte Molander och publiken höll med.
Hervor Sjödin
2016-09-21 Senioruniversitetet i SollefteÄ inbjöd till förelÀsning om transplantationer
Ett 60-tal hade bÀnkat sig i Missionskyrkan för att lyssna till sÀsongens första förelÀsning i SiS regi. Dagens förelÀsare var överlÀkare Anders Persson, verksam vid njurkliniken Sundsvalls sjukhus.
Inom njursjukvĂ„rden har det skett en snabb utveckling. Den första lyckade njurtransplantationen Ă€gde rum pĂ„ 1950-talet i USA. Inte förrĂ€n pĂ„ 1960-talet blev transplantationer en viktig del av njursjukvĂ„rden ocksĂ„ i Sverige. DĂ€refter har denna verksamhet kontinuerligt förbĂ€ttrats, bland annat med nya effektiva mediciner mot avstötning. Njursjukdom har ofta ett lĂ„ngdraget förlopp och kan dĂ€rför vara svĂ„r att upptĂ€cka. Högt blodtryck kan vara ett tecken pĂ„ njursvikt. I Sverige har en av tio nedsatt njurfunktion. Det gĂ„r inte att âbota sjukdomenâ, men det gĂ„r att bromsa sjukdomsförloppet. Detta sker genom att behandla symptomen, som ofta Ă€r blodbrist och högt blodtryck. BlodvĂ€rdet kan förbĂ€ttras med medicin, exempelvis Eprex, ocksĂ„ kĂ€nt som dopningsmedel inom idrotten. Ofta behöver man minska vĂ€tskeintaget och mĂ€ngden protein i kosten. Men sĂ„ smĂ„ningom nĂ„r man en grĂ€ns och mĂ„ste vĂ€lja mellan dialys eller transplantation. Det Ă€r ofta lĂ„ng vĂ€ntan pĂ„ ett nytt organ. Den perfekta âmatchningenâ vid en transplantation Ă€r den mellan enĂ€ggstvillingar eftersom de Ă€r genetiskt lika, och dĂ€rför inte behöver medicin mot avstötning. Ăvriga transplanterade mĂ„ste Ă€ta medicin mot avstötning, annars stöts njuren bort av kroppens immunförsvar. Idag lever 4600 svenskar med en donerad njure. Varje Ă„r genomförs cirka 350 transplantationer i Sverige. Njurar tas frĂ„n avlidna och genom donation av anhöriga. Men det har tillkommit en ny möjlighet pĂ„ senare Ă„r. Det Ă€r personer som donerar en njure för att âhjĂ€lpa sin nĂ€staâ. I Sverige Ă€r den lĂ€ngsta tid en transplanterad njure fungerat, drygt fyrtio Ă„r. Varje Ă„r uppmĂ€rksammas donationsfrĂ„gan vid den sĂ„ kallade âdonationsveckanâ. Den infaller i Ă„r vecka 41, 10-16 oktober. DĂ„ kan man pĂ„ mĂ„nga platser direktanmĂ€la sig till det svenska donationsregistret.
Bengt Sandström
Studiebesök 2016-04-13, Mittuniversitetet i Ăstersund
Senioruniversitetet i SollefteĂ„ bildades 2012. Sedan dess har regelbunden verksamhet arrangerats under höst och vĂ„rterminerna. Det har hĂ„llits en rad intressanta förelĂ€sningar inom vitt skilda omrĂ„den. I regel har uppslutningen varit mycket god. FörelĂ€sningarna hĂ„lls i Missionskyrkan. I verksamheten ingĂ„r ocksĂ„ studiebesök. Hösten 2015 besöktes UmeĂ„ Universitet och den 13 april i Ă„r gick fĂ€rden till Mittuniversitetet i Ăstersund. TjugoĂ„tta âseniorerâ tog plats i bussen vid SollefteĂ„ resecentrum kl. 8 för fĂ€rd vĂ€sterut. Vid framkomsten vĂ€lkomnades vi av Sture Espwall. Han har en ledande stĂ€llning inom universitetet. S.E. tog oss med pĂ„ en spĂ€nnande rundvandring. VĂ€ggarna var prydda med foton pĂ„ kĂ€nda skidĂ„kare som varit framgĂ„ngsrika under senare Ă„rs mĂ€sterskap. AnlĂ€ggningen Ă€r utsedd till rikscentrum för utveckling- och testverksamhet för elitidrottare, med sĂ€rskild inriktning pĂ„ lĂ€ngdskidĂ„kning. Det gĂ€ller att bĂ„de utveckla trĂ€ningsmetoder och utrustning, som testas av elitĂ„kare. Det finns sĂ€rskilda labb för utveckling av rörelsemönster, för exempelvis skidĂ„kare. Detta för att nĂ„ maximal styrka tempo och uthĂ„llighet. Samma premisser gĂ€ller vid utprovning och framtagande av optimala trĂ€nings- och tĂ€vlingsklĂ€der, skidutrustning och vallning. Institutionen har ocksĂ„ införskaffad âskanningsutrustningâ som anvĂ€nds bĂ„de för skolans behov, men den stĂ€lls ocksĂ„ till lĂ€nssjukvĂ„rdens förfogande. Efter lunch Ă€gnades tiden Ă„t ett annat forskningsomrĂ„de. Det gĂ€llde olika nya metaller som upptĂ€cks och som kan anvĂ€ndas inom âhighteckforskningenâ. Materialen Ă€r mycket lĂ€tta men Ă€ndĂ„ hĂ„llbara. AnvĂ€ndningen av dessa tros öka kraftigt i framtiden. Undervisningen pĂ„ eftermiddagen hölls pĂ„ engelska och i snabbt tempo, vilket minskade förmĂ„gan för oss Ă„hörare, att ta till oss all information. Sammanfattningsvis kan sĂ€gas att dagen varit mycket givande. Vi som var med ser fram emot kommande förelĂ€sningar och studieresor i Senioruniversitetets regi.
Bengt Sandström
FörelÀsning 2016-03-30, Torbjörn Fagerström, Bortom debatten om genetisk modifiering och vÀxtförÀdling i ett hÄllbart jordbruk
SiS hade den 30 mars glÀdjen och Àran att lyssna till Torbjörn Fagerström, f.d. professor i teoretisk ekologi vid Lunds Universitet, f.d. prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin, m.m. Bortom debatten om genetisk modifiering och vÀxtförÀdling i ett hÄllbart jordbruk löd den fullstÀndiga rubriken pÄ föredraget. SÀllan har tvÄ timmar runnit ivÀg sÄ fort.
Torbjörn Fagerström gav oss en utblick över jordbrukets historia och utveckling. För 10 000 Är sedan började mÀnniskorna bruka jorden och dÀrmed starta kunskaperna om och förÀdlingen av vÄra grödor. GrundlÀggande Àr att förstÄ att: Jordbruk Àr att störa och styra naturen.
Fram till 1900-talet gick utvecklingen mycket lÄngsamt framÄt, men sedan hÀnde allting. Vi har gÄtt frÄn smÄskaligt jordbruk till fÀrre gÄrdar, vilket gett fördubblad avkastning och friskare grödor, tack vare teknisk utveckling. Men det har ocksÄ hotat den biologiska mÄngfalden och stört miljön pÄ grund av övergödningen. Med precisionsodling kan man pÄ grammet rÀkna ut hur mycket kvÀve en viss yta behöver. VÀxtförÀdling Àr en paradgren för svensk forskning och jordbruket Àr den mest teknikberoende nÀringen, starkt beroende av spetsforskning.
FrĂ„gan ekologiskt vs konventionellt jordbruk Ă€r helt felstĂ€lld. Vi borde i stĂ€llet frĂ„ga oss: Hur uppnĂ„r vi ett hĂ„llbart jordbruk? Sanningen Ă€r ju att det konventionella jordbruket fortfarande Ă€r överlĂ€gset det ekologiska, nĂ€r det gĂ€ller avkastningen. Med genteknik kan man förstĂ€rka resp. försvaga egenskaper hos en art, eller överföra önskade egenskaper frĂ„n andra arter. Uppfattningen att GM-grödor Ă€r ett hĂ€lso-/miljöproblem saknar vetenskapligt stöd. Men oskicklig anvĂ€ndning kan alltid ge problem. Man bör följa âGod lantmannasedâ. Vi kan redan nu nyttja vĂ„ra vĂ€xter pĂ„ ett mycket mer nyanserat sĂ€tt, t.ex. för medicinska Ă€ndamĂ„l. Ett sĂ„dant Ă€r blodersĂ€ttningsmedel â fetalt hemoglobin.
FörelÀsningen avslutades med en lÄng och engagerad frÄgestund. Vi hade kunnat hÄlla pÄ mycket lÀngre.
Hervor Sjödin
FörelĂ€sning 2016-03-16, Robert Pettersson, Turism â tro, trend eller tragedi.
SIS-medlemmarna hade den 16 mars nöjet att lyssna till Docent Robert Pettersson frĂ„n Mittuniversitetet, som förelĂ€ste under rubriken Turism â tro, trend eller tragedi. Robert Ă€r doktor i kulturgeografi och docent i turismvetenskap. Han Ă€r verksam vid turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet i Ăstersund. Han Ă€r en ofta anlitad förelĂ€sare och Ă€gnar sig vid Mittuniversitetet frĂ€mst Ă„t samverkansfrĂ„gor och forskning om destinationsutveckling, turism i perifera omrĂ„den och trender inom turism. Under förelĂ€sningen konstaterades att turism under senare har Ă„r pekats ut som rĂ€ddaren nĂ€r mĂ„nga andra branscher viker. Inte minst i landets mer perifera omrĂ„den satsas stora summor privata och offentliga medel för att driva utvecklingen av Sveriges nya basnĂ€ring. Med utgĂ„ngspunkt i vad turism och turismforskning Ă€r gavs pĂ„ ett lĂ€ttsamt sĂ€tt en bild av hur turismen i Sverige ser ut idag. Utvecklingen konstateras ha varit positiv de senaste Ă„ren, Ă€ven om utvecklingen inte riktigt lever upp till de högt stĂ€llda nationella mĂ„len. Turismen konstateras vara en viktig och vĂ€xande bransch som stĂ„r sig vĂ€l mot sĂ„vĂ€l stora företags omsĂ€ttning och traditionella basnĂ€ringar som jordbruk och skogsbruk.
Efter kaffet gavs under förelÀsningens andra del exempel pÄ senaste tidens trender inom turism. Det dryga 50-talet Ähörare fick höra mer om exempelvis destinationstrenden, evenemangstrenden, shoppingtrenden och annat som kÀnnetecknar de senaste Ärens turismutveckling. Turismens utvecklas under snabb takt och resmönstret har förÀndrats pÄ flera omrÄden. Bland annat reser vi fler gÄnger per Är, men Àr borta kortare i tid. NÀmnas kan ocksÄ att internet spelar allt större roll. Inte bara för informationssök och bokning utan ocksÄ för att kunna se vad andra resenÀrer har tyckt om olika hotell och resmÄl. Robert konkluderar förelÀsningen med att SollefteÄ och andra destinationer har goda chanser att ha en fortsatt stark utveckling, inte minst om man kan möta framtidens behov av att under ledigheten vÄrda sociala relationer. Det finns en befogat stor tro pÄ turismens potential, men en framgÄngsrik turismutveckling förutsÀtter lÄngsiktighet och systematik som sÀtter besökarens behov i centrum.
FörelĂ€sning 2016-02-10, Kerstin Abbing, Vad rör sig under vĂ„ra fötter? â en förelĂ€sning om plattektonik
Kerstin Abbing, adjunkt vid UmeĂ„ universitet, har förelĂ€st inför Senioruniversitetet i SollefteĂ„ över âPlattektonikâ. HĂ€r följer nĂ„gra utdrag.
Geovetenskap Àr lÀran om vÄr planet Jorden. Det Àr en bred vetenskap som bÄde innefattar glaciologi, geologi och mycket annat som beskriver och förklarar former och processer pÄ vÄrt klot. Idag vet vi hur jorden Àr uppbyggd med en mycket varm kÀrna och svalare lager ju nÀrmare jordytan man kommer. Det yttersta lagret Àr litosfÀren eller jordskorpan, en ganska bra beskrivning av ett stelt men lite sprött lager.
Teorin om plattektoniken lanserades av Alfred Wegener i början av 1900-talet. Han menade att flera av kontinenterna sÄg ut att passa ihop. Tanken han hade var att de rörde sig i förhÄllande till varandra. Den övriga forskarvÀrlden trodde inte alls pÄ honom eftersom man inte kunde pÄvisa denna rörelse. Idag kan vi se att rörelsen finns och vi kan mÀta den med mÄnga olika tekniker sÄ som lasermÀtningar och övervakning via satelliter.
Den vÀrme som transporteras till jordytan Àr orsaken att plattorna rör sig i förhÄllande till varandra. Processen Àr densamma som vi har i kastrullen nÀr vi kokar kaffevatten. Det varma vattnet i botten av kastrullen har stiger mot ytan och det kalla vattnet sjunker ner mot botten. Detta gör att det blir en cirkulation i kastrullen till dess allt vatten har samma temperatur. Cirkulationen under jordskorpan gör att plattorna rör sig ifrÄn varandra, lÀnd varandra eller kolliderar med varandra. Det Àr i de zoner dÀr plattorna kolliderar som vi fÄr vÄldsamma processer i form av stora jordbÀvningar och vulkanutbrott. Ett exempel Àr Japan som Àr en rad av vulkaner och som ofta upplever jordbÀvningar av olika styrka. De hÀr processerna Àr helt naturliga, de bÄde bryter ner och bygger upp nytt land. Naturkatastrofer pratar man om nÀr mÀnniskan och samhÀllet drabbas.
FörelĂ€sning 2016-01-20, Patrik Andersson, Kemikalier i damm â hur kom de dit och skall vi vara bekymrade
Senioruniversitets första förelÀsning för Äret handlade om damm och kemikalier.
Patrik Andersson, docent frÄn UmeÄ leder ett stort projekt med mÄlsÀttningen att förbÀttra tekniker men ocksÄ identifiera kÀllorna till utslÀpp.
För att identifiera förekomsten av kemikalier i mÀnniskans miljö pÄgÄr forskning pÄ tre generationers blodanalyser i olika lÀnder och C-G Bornehag följer barn och deras miljö i sju till Ätta Är och mÀter skillnader i kemikalieförekomster.
HushÄllsdamm s.k. svenssondamm Àr en betydande kÀlla till emissioner till miljön men ocksÄ exponering för mÀnniskor. I damm kan finns upp till 400 kemikalier.
Om man frÄgar sig vad vi kan göra för att förhindra skadliga kemikalier för exponering pÄ mÀnniska och miljö, sÄ kan svaren komma först sedan de prövas i produktion.
Som exempel kan nÀmnas flamskyddsmedel som ju Àr bra i den bemÀrkelsen att de skyddar mot eld men vad de gör nÀr de slÀpps fria i luften har forskarna Ànnu inte helt utrett.
Kemikalier följer inte bara luften utan ocksÄ Ärstiderna. Detta kunde man bevisa sedan DDT förbjudits.
Inom EU anvÀnds idag trettiotusen kemikalier och t.o.m. i kattmat anvÀnds kemikalier.
Patrik Anderssons forskargrupp medverkar i ett projekt som heter MISSE med fokus pÄ kemikalier relaterade till sköldkörtelsystemet hos katter.
De drygt femtio besökarna fick rÄdet med sig hem att mera torrtorka sina hem Àn att vÄttorka, eftersom man vid vÄttorkning fraktar kemikalierna vidare ut i avloppssystemen, men vid torrtorkning kan ta hand om dammet pÄ ett mer relevant sÀtt.