Referat 2014 📜

2014-12-03 Kajsa Asplund: Talang

Onsdagen den 3 december 2014 var det dags igen. VÄr förelÀsare den hÀr gÄngen var Kajsa Asplund, Ärets Uppsalastudent 2013, psykolog och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm, men med djupa rötter i SollefteÄ med omgivningar.

Kajsa forskar pĂ„ ett projekt som rör synen pĂ„ talang inom olika företag och hur företagen tar vara pĂ„ sina talanger. UtgĂ„ngspunkten kan finnas i den nya synen pĂ„ ”humankapitalet” pĂ„ arbetsmarknaden. Boken Kriget om talang (The war for talent) har satt igĂ„ng en vĂ€rldsomspĂ€nnande debatt om synen pĂ„ medarbetarna i ett företag. Numera gĂ€ller det för företagen att snabbt identifiera sina talangfulla medarbetare (eller ”pĂ„lĂ€ggskalvar” som man sade förr) och ta vara pĂ„ dem sĂ„ att de stannar inom företaget.

Om talang, av latinets talenta = viktenhet guld, silver eller pengar, talar redan den s.k. talangparabeln i bibeln i Matteievangeliet, som talar om vikten av att ”förvalta sitt pund”.  I nutid betyder talang att ha en naturlig fallenhet för att vara duktig pĂ„ nĂ„got utan trĂ€ning eller undervisning. I sjĂ€lva verket Ă€r talang bĂ„de medfödd och förvĂ€rvad. Visst finns det ”underbarn” som Mozart, men, enligt den amerikanske forskaren Anders Ericsson har mĂ„nga enastĂ„ende talanger uppnĂ„tt sin skicklighet genom envishet och vilja och 10 000 timmars trĂ€ning. Kajsa citerade Einstein som hĂ€vdade att han sjĂ€lv inte hade nĂ„gon speciell talang


Olika företagstyper har olika sÀtt att bemöta och ta hand om sina talanger, beroende pÄ verksamhetens karaktÀr. Slutsatsen blev: Det ÄterstÄr en hel del forskning innan man rÀtt kan definiera talang och hur man inom företagsvÀrlden kan/bör ta hand om sina talanger. Men en glÀdjande sak Àr: hjÀrnan bildar nya kopplingar hela livet, det finns ingen grÀns för hur mycket man kan lÀra sig!

Stimulerade gick vi ut i decembermörkret, som lystes upp av otaliga smÄ adventsdekorationsljus, som smÄ tankebloss.

2014-11-12 KG KARLSSON: ”Universums liv och död”

Samma dag som sonden Philae landsattes pĂ„ kometen 67P förelĂ€ste KG Karlsson (K) inför Senioruniversitetet i SollefteĂ„ över ”Universums liv och död”. K Ă€r professor i fysikdidaktik vid Mittuniversitetet. FörelĂ€sningen lockade 74 Ă„hörare.

NÄgra axplock:

Universum bildades för 13,7 milliarder Ă„r sedan. Enligt den kosmologiska standardmodellen bildades universum genom en stor explosion som varade milliarddelar av milliarddelar av en sekund (Big Bang).  Till en början var universum tĂ€tt och hett. NĂ€r universum bildades skapades tid och rum.

Efter 3 minuter började universums expansion sakta av. Temperaturen minskade. Helium och litium bildades. NÄgra hundra millioner Är senare började stjÀrnor och galaxer bildas och tyngre grundÀmnen skapades. Idag finns milliarder galaxer.

Genom parbildning bildades materia. Partiklar och antipartiklar föddes ur strÄlning.

Genom studium av galaxers rotation kan osynlig materia konstateras. Ingen vet vad denna Àr. I galaxerna finns svarta hÄl vars tÀthet Àr sÄ hög att de slukar allt omgivande. Inte ens ljus kan trÀnga ut frÄn ett svart hÄl.

Universums expansion fortskrider. Ljuset frÄn de mest avlÀgsna stjÀrnorna har Ànnu inte nÄtt Jorden.

Om ett mycket stort antal milliarder Ă„r upphör universums liv. Det kan ske genom att expansionen Ă€r sĂ„ stark att universum mörknar och kyls av (Big Chill). Ett annat öde kan vara att mörk energi ökar och allt slits sönder (Big Rip).  En tredje möjlighet Ă€r att mörk energi blir attraherande och universum kollapsar (Big Crunch).

K avslutade med att reflektera över om det finns ytterligare universum eller multiversa.

 2014-10-01 Medlemsutflykt till Mannaminne

Senioruniversitetet i SollefteÄ bjöd den 1 oktober sina trogna medlemmar pÄ en bussresa till Mannaminne i NordingrÄ. Det blev en helt underbar dag! Vi fÀrdades genom det solbelysta landskapet, som glödde i höstens alla fÀrger, som en enda enorm Helmer OsslundmÄlning.

VĂ€l framme bjöds vi pĂ„ en vĂ€llagad köttgryta och kaffe med kaka, innan vi fick nöjet att trĂ€ffa Anders Åberg, som tog oss med pĂ„ en rundvandring i sitt osannolikt varierade och överraskande livsverk. Medan vi kryssade oss runt pĂ„ omrĂ„det, fick vi oss till livs otaliga anekdoter, djupa tankar, spĂ€nnande berĂ€ttelser med anknytning till Norgehuset, Stavkyrkan, Jordgloben, Hotellet, Dragspelshuset och mycket annat. Anders, var pĂ„ ett överdĂ„digt berĂ€ttarhumör och vi kommer lĂ€nge att bevara minnet av denna fantastiska dag.

Hervor Sjödin

Lars Westins förelÀsning Norrland igÄr, idag Imorgon 2014-10-15

Norrland igÄr, idag, imorgon var rubriken pÄ Lars Westins förelÀsning vid Senioruniversitetet i SollefteÄ 15 oktober. Lars Westin Àr professor i regional ekonomi vid UmeÄ universitet. Det Àr vetenskapliga fakta som utgör grunden för det som framförs. Det Àr inte frÄga om pessimism eller optimism eller politiskt budskap. Sedan kan man tolka det som sÀgs som man tycker.

BefolkningstillvÀxten avtog i VÀsternorrland pÄ 1950-talet. Varför? EfterfrÄgan pÄ arbetskraft i skogen minskar pÄ grund av att maskiner minskade behovet sÄsom till exempel motorsÄgen och andra skogsskördemaskiner. Det Àr mÀnniskor som Àr den stora tillgÄngen. En vÀrdering av tillgÄngarna i Norrland visade att naturtillgÄngar som vattenkraft och skog bara var en fjÀrdedel sÄ mycket vÀrda som utbildade och friska mÀnniskor för att Ästadkomma utveckling. Vidare krÀvs att stÀderna Àr tilldragande och utvecklingsintensiva sÄ att investeringar och mÀnniskor dras dit. SÄdana stÀder drar med sig landsbygden runt omkring. UmeÄ Àr en möjlig tillvÀxtort, vilket gjort att VÀsterbottens befolkning inte minskat. Sundsvall stagnerade pÄ 1980-talet, nÀr skogsbruket rationaliserats och ingen visste vad man skulle göra sedan.

Stockholm och Köpenhamn-Malmö Àr exempel pÄ utvecklingsomrÄden dÀr Àven omkringliggande landsbygd med smÄorter pÄ 50 till 200 invÄnare dras med och stÀrks. Det rÀcker inte med bara universitet om man ser pÄ UmeÄ och Sundsvall. Det behövs bostÀder och lokaler för företag. En förvÄnande tillgÄng historiskt sett Àr kulturprojekt. NÀr ungdomarna valde att flytta till orter med kultur- och utbildningsprojekt stagnerade Norrland. SÀrskilt Àr det kvinnorna som drar fram tillvÀxten pÄvisade Westin. Vi borde dÀrför frÄga de unga flickorna, som han kallade guldklimpar, vad vi kan erbjuda dem sÄ att de stannar kvar eller kommer tillbaka efter att ha utbildat sig. MÀnnen kommer dÀr flickorna finns.

Lena Karlssons förelĂ€sning ”Liv och död i Sapmi”.

Sapmi Ă€r namnet pĂ„ samernas land, som ligger i fyra nationers nordliga delar, nĂ€mligen Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Samerna Ă€r ett nomadfolk, som Ă€gnade sig Ă„t renskötsel, jakt och fiske. Samerna Ă€r omkring 30 000 men de renskötande Ă€r numera endast omkring 3000.

Lena Karlsson, som Àr filosofie doktor i sociologi studerar samernas utveckling under 200 Är vilket i Sverige har varit möjligt genom kyrkoböckerna. Kyrkan Àr ju duktig pÄ att dokumentera mÀnniskors liv och hÀlsa, död och dödsorsaker Àven under gÄngna tider. PÄ 1800-talet hade samerna dubbelt sÄ hög dödlighet som svenskarna men nu pÄ 2000- talet Àr det ingen skillnad mellan samer och svenskar. Vad har dÄ hÀnt?

I mitten av 1800-talet skedde en kraftig ökning av nybyggare i de av samer utnyttjade omrÄdena. Svenska ÀmbetsmÀn sa helt enkelt att nybyggarna fick jordbruka och samerna fick all rÀtt till jakt och fiske vid sidan om renskötseln. Allteftersom Ären gick ökade nybyggarnas antal och det var inte sjÀlvklart att jakt och fiske endast skulle vara samernas rÀttigheter. Skogsbruket utvecklades. NationsgrÀnserna stÀngdes. Det fanns sÄ kallade rasbiologiska fördomar som dömde samerna till ett mindervÀrdigt folk. Svenskarna förstod inte samernas kulturella arv. Positivt för samernas liv och hÀlsa var den svenska social-och sjukvÄrden. Ett samiskt Älderdomshem inrÀttades 1918 för att ta hand om de gamla som lÀmnades efter nÀr samerna flyttade med renarna. Infektionssjukdomarna minskade hos samerna nÀr de förstod att det var en sjukdom. MÄnga uppgifter i kyrkböckerna kan ifrÄgasÀttas, dÄ de bygger pÄ muntliga uppgifter om till exempel Älder. Att samerna skulle leva sÀrskilt lÀnge kan vara en myt och nu Àr det ingen skillnad mellan samer och övriga i samma omrÄden.

Samer Àr ett erkÀnt urfolk, som bibehÄllit sin kultur och dessutom fÄtt en bÀttre och med svenskar likvÀrdig hÀlsa.

Carl Johan Olssons förelÀsning: HÄll hjÀrnan i trim 2014-05-21

Carl Johan Olsson. minnesforskare vid UmeÄ Center for Funktional Brain training (UFB) berÀttade 2014-05-21 vad som hÀnder med hjÀrnan vid stigande Älder. Kan man hÄlla hjÀrnan eller delar av hjÀrnan i trim? Kan vi pÄverka minnet? Det UFB hittills kommit fram till Àr:

-att minnet för specifika uppgifter kan trĂ€nas och ”sitter kvar”  18 mĂ„nader efter den första trĂ€ningen enligt hittillsvarande undersökningar. Denna trĂ€ning har inga spridningseffekter i hjĂ€rnan, sĂ„ att hela minnet totalt fungerar bĂ€ttre men de intrĂ€nade uppgifterna – till exempel koder, som vi ofta mĂ„ste anvĂ€nda – kommer vi ihĂ„g bĂ€ttre.

-att konditionstrÀning Àven att bara promenera och röra sig minst tre gÄnger i veckan hjÀlper upp minnet sÀrskilt lÄngtidsminnet. Fysisk aktivitet förbÀttrar hjÀrnans funktion och kan bromsa Äldrandet.

-att diet, som syftar till viktnedgÄng med minskad fetma pÄverkar minnets funktion.

Dessa resultat har varit möjliga att nĂ„ genom att anvĂ€nda ny teknik med ”Magnetic Resonans” MR-kamera och se hur exempelvis blodflödet till delar av hjĂ€rnan förĂ€ndras nĂ€r vi tĂ€nker. UFB har undersökt samma personer med lĂ„nga mellanrum i tiden, jĂ€mfört med kontrollgrupper och fĂ„tt veta hur deras fĂ€rdigheter har förĂ€ndrats och hur hjĂ€rnan ser ut vid olika Ă„ldrar. Carl Johan Olsson redovisade ingĂ„ende undersökningsmetoderna och bristerna i dessa sĂ„ att Ă„hörarna fick en gedigen vetenskaplig bakgrund till resultaten. Det vanliga Ă€r i regel att erfarenheter redovisas frĂ„n nĂ„gra fĂ„ personer, som sedan lĂ€ggs till grund för ett allmĂ€nt tyckande. Det Ă€r sĂ€llan man fĂ„r en helt vetenskaplig redovisning. Det Ă€r dock mycket kvar att undersöka i hjĂ€rnan och med förbĂ€ttrade metoder kommer vi att veta alltmer om att hĂ„lla hjĂ€rnan i trim.

Anders FÀllströms förelÀsning: Vad Àr matematik? 2014-05-07

SIS arrangerade, den 7 maj i Missionskyrkan, en förelĂ€sning betitlad: VAD ÄR MATEMATIK?

Det var nĂ„got visst med förelĂ€saren. MĂ„nga i publiken hade sett honom vĂ€xa upp, mĂ„nga hade haft honom som elev.  Alla hade goda minnen av Anders FĂ€llström, ett matematikgeni redan frĂ„n barnsben, som numera avancerat till docent och prorektor vid UmeĂ„ Universitet.

Anders hÀvdade att matematik Àr bÄde vetenskap och konst, abstrakt och allmÀngiltig, logisk. Den har kanske ingenting med verkligheten att göra, men ger oss bÄde historia och kultur, glÀdje och kreativitet. Det Àr ett internationellt, kulturellt fenomen, som pÄverkar vÄr uppfattning om vÀrlden och vÄr egen tankeförmÄga.

Historiskt sett har mĂ€nniskorna troligen anvĂ€nt en sorts matematik Ă€nda frĂ„n historiens gryning. En bevarad 10 000 Ă„r gammal ”anteckning” Ă€r det första beviset pĂ„ matematikens tillĂ€mpning i praktiken. Under antiken framtrĂ€dde de stora matematiska tĂ€nkarna Arkimedes, Pythagoras, Platon, Euklides. Med matematikens hjĂ€lp kunde man redan dĂ„ mĂ€ta arealer, vĂ€xla, handla, byta varor.  Idag anvĂ€nder vi den dagligen och stundligen. Anders gav mĂ„nga exempel: mobiltelefonerna, hjĂ€rnforskningen, finansiell matte, ekologiska berĂ€kningar, dataspel m.m. Vi lĂ€rde oss ett nytt ord: radontransformen, som anvĂ€nds inom medicinsk forskning.

Matematik framkallar starka kĂ€nslor hos oss, frĂ„n brinnande entusiasm till plĂ„ga och förtvivlan. Vilket senare, enligt Anders,  helt enkelt beror pĂ„ en trist, enkelriktad undervisning i Ă€mnet. Matematik Ă€r skönhet och kreativitet sade han. Och tĂ€nk, vi höll med!

Eriks Åsards förelĂ€sning om John F Kennedy, 2014-03-19

”John F Kennedy – mannen, mordet och myten” var titeln pĂ„ Erik Åsards förelĂ€sning inför senioruniversitetet. Åsard har ett förflutet vid Uppsala universitet som professor i nordamerikastudier.

Kennedys familj var irlÀndska, katolska invandrare till USA. John, född 1917, var det nÀst Àldsta barnet av nio. Trots brÀcklig hÀlsa vann han som marinofficer hjÀltestatus under 2:a vÀrldskriget. 1946 valdes Kennedy in i representanthuset och 1952 i senaten. 1956 kandiderade han under Adlai Stevenson till posten som vice president. 43 Är gammal valdes han 1960 till USA:s president och blev dÀrmed den yngste innehavaren av posten. Kennedy anses under sina politiska kampanjer haft god hjÀlp av den ansenliga förmögenhet hans far byggt upp.

Under de cirka 1000 dagar han fick vara president nĂ„dde han sina största utrikespolitiska framgĂ„ngar genom hanteringen av ”Kubakrisen” 1962. Hans agerande antas ha styrts av erfarenheter vunna av det kapitalt misslyckade invasionsförsöket vid ”Grisbukten” 1961. Avtalet om förbud mot kĂ€rnvapenprov ovan jord rĂ€knas ocksĂ„ som en seger. Inrikespolitiskt inledde han arbetet med att stĂ€rka medborgerliga rĂ€ttigheter.

Åsard framförde uppfattningen att det Ă€r klarlagt att Lee Harvey Oswald mördade Kennedy. För denna talar 21 tekniska bevis liksom vittnesiakttagelser och kunskaper om Oswalds liv som helhet. Han uppfyllde rekvisiten för en politisk attentator.

Idag rankas Kennedy som en av USA:s tre mest populÀra presidenter. Cirka 40000 böcker har publicerats om honom. Till populariteten bidrog att han anses ha givit USA hopp.

Efter förelÀsningen genomfördes senioruniversitetets Ärsmöte. Styrelsen bestÄr av ordförande Christer Persson, vice ordförande Hervor Sjödin, sekreterare Aino de Wall, kassör Berndt Lindström samt ledamöterna Eva Engblom och Bengt Sandström.

J O M Karlssons förelĂ€sning, 2014-02-26  om FabergĂ©

Konsthistorikern Jan O.M. Karlsson – lektor vid Uppsala universitet – har förelĂ€st inför senioruniversitetet i SollefteĂ„. ”FabergĂ©s fantastiska vĂ€rld – guld och Ă€dla stenar för kejserliga och kungliga hov” var rubriken. FörelĂ€sningen var sĂ„vĂ€l översiktlig som detaljrik. NĂ€rmare hundratalet Ă„hörare kĂ€nde sig kallade.

I FabergĂ©s verkstĂ€der nĂ„dde under perioden 1870 – 1918 den europeiska guldsmeds- och juvelerarkonsten sin högsta hantverksmĂ€ssiga och konstnĂ€rliga kvalitet. Mellan 1885 och 1918 skapades de 52 kejserliga pĂ„skĂ€gg vilka mest förknippas med Peter Carl FabergĂ©s namn. Äggen gavs av tsarerna till tsarinnorna pĂ„ pĂ„skdagen. Samtliga Ă€gg – framstĂ€llda av bland annat guld, silver eller bergkristall – Ă€r utformade med nĂ„gon form av överraskning inuti. Denna kunde vara en mekanisk fĂ„gel, en elefant eller ett tĂ„gsĂ€tt. SĂ€rskilt uppmĂ€rksammades ”VinterĂ€gget”. Detta Ă€r tillverkat av diamantbeströdd bergkristall och rymmer en korg av platina i vilken finns en bukett vitsippor av guld. PĂ„skdagen 1913 skĂ€nktes det av tsar Nikolaj II till hans mor Maria Fjodorovna. Produktionen rymde Ă€ven dosor, etuier, djur, figuriner och klockor av exklusivaste slag.

Rika illustrationer förhöjde förelÀsningen.

Jonas Rudenstams förelÀsning 2014-01-29, Ta hand om ditt hjÀrta

Senioruniversitetet i SollefteĂ„ höll sin första sammankomst för Ă„ret i Missionskyrkan den 29 januari. FörelĂ€sare var Jonas Rudenstam, narkoslĂ€kare, verksamhetschef vid operationscentrum i Sundsvall.  Ämnet för förelĂ€sningen: Ta hand om ditt hjĂ€rta.

Parkeringsplatserna var slut. De sist anlĂ€nda hamnade ytterst pĂ„ LinsĂ€nket, allvarligt störande Ă€ndernas fridfulla eftermiddagssammankomst. Utanför Missionskyrkan ringlade sig kön. Inne i huset sprang man och hĂ€mtade extrastolar. Det var kort sagt knökfullt.  Och inget Ă€mne kan vĂ€l vara viktigare. Den enkla sanningen Ă€r ju: nĂ€r hjĂ€rtat stannar, har livet levts fĂ€rdigt.

Jonas gav oss en fascinerande lektion om denna suverĂ€nt sammansatta lilla knytnĂ€vsstora muskels komplicerade verksamhet. Han gick igenom hjĂ€rtats anatomi och fysiologi, den fina kompositionen av tvĂ„ förmak och tvĂ„ kamrar, vener som för blodet till hjĂ€rtat och artĂ€rer som sprider ut det i kroppen igen, om de minsta blodkĂ€rlen, kapillĂ€rerna, och om kranskĂ€rlen, som inte fĂ„r tĂ€ppas till, om vi vill undvika hjĂ€rtinfarkt. Han förklarade ocksĂ„ hjĂ€rtats större vĂ€nstersida och mindre högersida, varav följer tvĂ„ kretslopp, det stora frĂ„n vĂ€nster och det lilla frĂ„n höger och artĂ€rerna som gĂ„r till lungorna för att syresĂ€ttas. Vi fick veta hur vi skulle se pĂ„ blodtrycket och hur det kan rĂ€ttas till med egna förĂ€ndringar av livsföringen eller mediciner. Han förklarade hur man tolkar ett EKG, varför och hur man gör en ”ballongsprĂ€ngning”, hur en pacemaker fungerar och hur den utvecklats sedan den uppfanns pĂ„ 1950-talet. Avslutningsvis fick vi veta hur kroppen med automatik reagerar pĂ„ stress (egentligen: belastning) med olika strategier.

Det var en mycket lĂ€rorik och givande eftermiddag. NĂ€sta tillfĂ€lle att berika sitt vetande genom Senioruniversitetets försorg kommer den 26 februari dĂ„ Jan O.M. Karlsson, universitetslektor i konstvetenskap vid Uppsala Universitet berĂ€ttar om FabergĂ©s fantastiska vĂ€rld – guld och Ă€dla stenar för kejserliga och kungliga hov. VĂ€lkomna dĂ„, medlemmar och övriga intresserade!